Under hela min skolgång hade jag en ifrågasättande tankebana som jag trodde skulle bli besvarad "någon gång i framtiden", t.ex. "varför lär vi oss det här?", "när kommer jag att behöva det här?" och "vad är meningen med att plugga till provet, om jag glömmer det en vecka senare?".
Dessa frågor är klassiska och jag tror de flesta elever tänker så någon gång. Dock, som "ung, naiv och oerfaren", så litar man till vad lärare, föräldrar och andra vuxna förebilder hävdar, så man stryper sin egen nyfikenhet i väntan på bättre tider.
Skolan intar då en position av "tråkig plikt" i elevens ögon och termer som "fritid" och "lek" uppstår som en motsats till skolan. Leken och fritiden ses som en sorts belöning om man slutfört sina plikter.
Ska frihet vara en belöning? Ska lek vara en belöning? Hur funkar det hos djuren?
Leken är deras utbildning och den utspelar sig på fritiden, då all tid egentligen är fritid.
Anledningen till att unga individer, djur som människor, vill leka är rent instinktiv. Det är en kombination av en ny och fräsch hjärna som är väldigt mottaglig för information, en stark nyfikenhet p.g.a. brist på just information och en väldigt basal mentalitet också p.g.a. brist på information.
Det är som en katapult som skjuter ut den unga individen till utforskning av världen, med andra ord utbildning.
Om man ser till evolutionen så är det inte så konstigt att de som har en lust att lära sig har en bättre chans att överleva. Så leken är evolutionens sätt att utbilda individer, och det borde vi ta vara på.
Nu tillbaka till skolan. Att motivation är viktigt för inlärning är det ingen tvekan om. Redan där slår "leken" "skolan" med hästlängder.
Barn vill inte lägga sig 22.00 för att gå upp 7.30, gå till skolan 8.30 och sitta vid en bänk i sex timmar och lyssna på inmatningsinlärning för att sedan gå hem, behöva göra ytterligare skolarbete i nån timme. Sedan har barnet sex timmar kvar av sitt dygn där middag, någon hushållsplikt och annat som inte kan göras i skolan ska göras, för att ha några få timmar kvar till genuin lek. Och det är den svenska modellen som ändå ligger rätt långt fram utbildningsmässigt.
Vi lämnar alltså våra barn några enstaka timmar per dag till det som evolutionen definierar som utbildning, att uttrycka sin nyfikenhet och göra det man är intresserad av.
Jag överdriver bilden jag målar upp då det självklart finns stunder i skolan som barnen tycker om och det är individuellt hur mycket barnet uppskattar skolfomen. Stunder som uppskattas är t.ex. raster, friluftsdagar, utflykter, klassresor, roliga timmen, studiebesök och studiedagar (lediga dagar). Men vanliga lektioner?
Jag har ingen som helst statistik för det jag vräker ur mig här men det är upp till läsaren att bedöma sanningen i det själv.
Även bland de stunder som uppskattas finns en tydlig signal som pekar mot frihet, lek och utforskning. Detta motiverar barnet och inlärningen blir otroligt effektiv. Barn kan lära sig enorma mängder information på kort tid om de brinner för det. Har ni märkt hur avancerade datorspel och mobiltelefoner väldigt unga barn idag hanterar snabbare än vilken vuxen som helst? De gillar det och de lär sig det snabbt som fan.
Jag anser att det som kallas lek och det som kallas skola bör integreras till 100 %. Barnen skall i alla lägen vara motiverade av att lära sig, annars är inlärningen ineffektiv.
För det första måste man ge konceptet ett nytt namn, skola klingar tråkigt.
Det kan mycket väl finnas institutioner som har en verkstad/lekstad med en handledare dit barn kan gå och leka, men de bör vara frivilliga. I övrigt ska barnet själv få utforska logikens helhet och den information det önskar genom valfritt sätt att leka.
"Vilket katastrofscenario du målar upp, Mikael, världen skulle ju gå under om barn inte gick i skolan! Var ska de lära sig disciplin? Var ska de lära sig allt de får lära sig i skolan?"
Jo, för de första, vad lär de sig i skolan idag?
1. Samhälls och naturorienterande kunskapsämnen som geografi, historia och biologi där eleven lär sig om varför allt är som det är i samhället och i naturen.
2. Verktygsämnen som språk, idrott, hemkunskap, där ämnet fungerar som ett verktyg i elevens liv.
3. Logikämnen som matematik och delar av de naturorienterande ämnena, där eleven tränar sin förmåga att tolka logiska sammanhang runt om i sin verklighet.
4. Estetiska och kreativa ämnen, musik, bild, slöjd. Eleven stimulerar sin kreativa förmåga och arbetar med händerna.
Nummerordningen har ingen betydelse, det är bara för att lättare kunna referera tillbaka.
Jag vill börja med 1:an. Dessa ämnen ger eleven ren kunskap att studera och lära sig, praktiskt taget, utantill.
De tvingas svälja en dryg sida efter en i tråkiga skolböcker (även de nya typerna som ska vara lite skojiga och nytänkande, barnen ser igenom det), och det slutar i ineffektiv inlärning.
Hade de spenderat all den tiden på att själva utforska vad de önskar utforska på internet så hade de varit exponentiellt mer allmänbildade, och det i ung ålder. De behöver inte veta vad våra kungar hette för hundratals år sedan eller hur många kvadratmeter Bolivias yta är och vill de inte veta det så är det helt meningslöst att lära ut.
Däremot kan de få en god uppfattning av hur Sverige såg ut för hundratals år sedan genom att se en välgjord och realistisk film som utspelar sig under den perioden. Det handlar endast om att göra om skolböckerna till filmmanus. Utbildningen sköter barnet sedan själv!
Säg att Bolivia också är av intresse för barnet. Då kan han via internet kommunicera med folk från Bolivia, se filmer om Bolivia, läsa om Bolivia och ja, till och med virtuellt besöka Bolivia.
Om man jämför det med en skolbok som barnet får i läxa att läsa och memorera, verkar inte skolan lite absurd? Som att den slösar bort barns tid som de hade kunnat använda till utbildning?
Tillgången på kunskap har aldrig varit så stor och enkel som idag. Böcker tillhör den generation där vi inte kunde sprida kunskap på andra sätt. På internet samlas tv, radio, böcker, dokument och all världens kunskap och barnen älskar internet.
Vad gäller 2:an, verktygsämnen. De ska inte behöva lära sig verktyg som de inte kommer att behöva. Språket tränar de mer än nog återigen på internet genom att chatta, skriva bloggar, skriva på forum osv. Även om det inte lär dem grammatikregler så kommer de få en god uppfattning av språkets uppbyggnad, av ren praktik. Jag kan inte poängtera det nog, det de behöver kommer de själva att lära sig, och med dagens avancerade kommunikation och informationsspridning så går det otroligt effektivt.
Hemkunskap? Varför ska de lära sig det? Världens recept finns tillgängliga i din dator, OM du vill laga mat själv. Annars har vi en väldigt utbredd restaurangkultur för den som aldrig vill laga själv.
Idrott? Jag vill minnas att idrottsläraren ofta avbryter spontana fotbollsmatcher bland eleverna i gympasalen för att kunna gå vidare i sitt idrottsutbildande. Absurdt? Ja. Det handlar om att röra på sig, så låt de röra på sig, det är inget problem för barn om man ger dem frihet.
Logikämnen, 3:an. Att lära sig det matematiska språket är bra för den som vill syssla med programmering eller forskning av något slag. Att lära sig de matematiska/logiska grunderna är bra för alla. Men för att lära sig grunderna krävs inte att man lär sig språket, d.v.s. ekvationer, beteckningar och dylikt.
Exempelvis finns det mycket populära strategispel på dator där logiskt tänkande tränas något oerhört. Det finns ett oändligt antal spel på internet som utmanar olika delar av spelarens intelligens. Det är ju trots allt det som gör ett spel roligt, återigen lek är kul för att det är tänkt som utbildning.
Att låta barnet vara fritt och utforska både den riktiga och den virtuella världen med alla dess problemlösningskrävande situationer och utmaningar lär ge barnet en volymiös logisk uppfattning.
De behöver inte kunna "gångertabellen", det finns miniräknare i alla mobiltelefoner och datorer. De behöver förstå logikens uppbyggnad.
4:an är inte ens något snack. Barn älskar att skapa och arbeta med händerna, det behöver inte finnas som obligatoriskt moment någonstans.
All fokus, alla resurser, all arbetskraft som går åt på att få skolan att gå runt hade man kunnat lägga på att utveckla pedagogiska leksaker, spel, kommunikationsverktyg och pedagogisk underhållning som barnen själva kan använda för sin utveckling/utbildning.
Varken moraliska, etiska, religiösa eller ideologiska värderingar ska läras ut, de ska upptäckas för den som vill.
Så vad finns kvar... disciplin? Disciplin är inte en nödvändig egenskap. Det är bara en egenskap som vilken som helst. Vissa personer behöver den inte i så stor mån och vissa anser sig behöva den men njuter då också av att ha den.
Om ett barn känner att något måste göras för att ett mål ska uppnås så disciplinerar barnet sig själv. Däremot lär sig barn inte disciplin av att man tvingar de sitta tysta vid sin bänk, man gör de bara frustrerade.
Summeringsvis:
Mitt förslag är inte att man bör slopa skolan bums, men man bör sträva åt riktningen att slopa definitionen av skola som separat från definitionen av lek, då det är samma sak.
Det är svårt att föreställa sig att det skulle vara realistiskt men det enda som krävs är ett öppet sinne och det hoppas jag att ni som läser har.
Det skulle fortfarande kunna finnas verkstäder/lekstäder dit barnen skulle vilja gå och träffa andra barn och utforska världen tillsammans, både virtuellt och konkret, så den sociala biten behöver inte försvinna.
Skola är ett missförstånd. Det man vill är utbilda, och det görs genom frivillig lek med problemlösande moment.
Nu tillbaka till skolan. Att motivation är viktigt för inlärning är det ingen tvekan om. Redan där slår "leken" "skolan" med hästlängder.
Barn vill inte lägga sig 22.00 för att gå upp 7.30, gå till skolan 8.30 och sitta vid en bänk i sex timmar och lyssna på inmatningsinlärning för att sedan gå hem, behöva göra ytterligare skolarbete i nån timme. Sedan har barnet sex timmar kvar av sitt dygn där middag, någon hushållsplikt och annat som inte kan göras i skolan ska göras, för att ha några få timmar kvar till genuin lek. Och det är den svenska modellen som ändå ligger rätt långt fram utbildningsmässigt.
Vi lämnar alltså våra barn några enstaka timmar per dag till det som evolutionen definierar som utbildning, att uttrycka sin nyfikenhet och göra det man är intresserad av.
Jag överdriver bilden jag målar upp då det självklart finns stunder i skolan som barnen tycker om och det är individuellt hur mycket barnet uppskattar skolfomen. Stunder som uppskattas är t.ex. raster, friluftsdagar, utflykter, klassresor, roliga timmen, studiebesök och studiedagar (lediga dagar). Men vanliga lektioner?
Jag har ingen som helst statistik för det jag vräker ur mig här men det är upp till läsaren att bedöma sanningen i det själv.
Även bland de stunder som uppskattas finns en tydlig signal som pekar mot frihet, lek och utforskning. Detta motiverar barnet och inlärningen blir otroligt effektiv. Barn kan lära sig enorma mängder information på kort tid om de brinner för det. Har ni märkt hur avancerade datorspel och mobiltelefoner väldigt unga barn idag hanterar snabbare än vilken vuxen som helst? De gillar det och de lär sig det snabbt som fan.
Jag anser att det som kallas lek och det som kallas skola bör integreras till 100 %. Barnen skall i alla lägen vara motiverade av att lära sig, annars är inlärningen ineffektiv.
För det första måste man ge konceptet ett nytt namn, skola klingar tråkigt.
Det kan mycket väl finnas institutioner som har en verkstad/lekstad med en handledare dit barn kan gå och leka, men de bör vara frivilliga. I övrigt ska barnet själv få utforska logikens helhet och den information det önskar genom valfritt sätt att leka.
"Vilket katastrofscenario du målar upp, Mikael, världen skulle ju gå under om barn inte gick i skolan! Var ska de lära sig disciplin? Var ska de lära sig allt de får lära sig i skolan?"
Jo, för de första, vad lär de sig i skolan idag?
1. Samhälls och naturorienterande kunskapsämnen som geografi, historia och biologi där eleven lär sig om varför allt är som det är i samhället och i naturen.
2. Verktygsämnen som språk, idrott, hemkunskap, där ämnet fungerar som ett verktyg i elevens liv.
3. Logikämnen som matematik och delar av de naturorienterande ämnena, där eleven tränar sin förmåga att tolka logiska sammanhang runt om i sin verklighet.
4. Estetiska och kreativa ämnen, musik, bild, slöjd. Eleven stimulerar sin kreativa förmåga och arbetar med händerna.
Nummerordningen har ingen betydelse, det är bara för att lättare kunna referera tillbaka.
Jag vill börja med 1:an. Dessa ämnen ger eleven ren kunskap att studera och lära sig, praktiskt taget, utantill.
De tvingas svälja en dryg sida efter en i tråkiga skolböcker (även de nya typerna som ska vara lite skojiga och nytänkande, barnen ser igenom det), och det slutar i ineffektiv inlärning.
Hade de spenderat all den tiden på att själva utforska vad de önskar utforska på internet så hade de varit exponentiellt mer allmänbildade, och det i ung ålder. De behöver inte veta vad våra kungar hette för hundratals år sedan eller hur många kvadratmeter Bolivias yta är och vill de inte veta det så är det helt meningslöst att lära ut.
Däremot kan de få en god uppfattning av hur Sverige såg ut för hundratals år sedan genom att se en välgjord och realistisk film som utspelar sig under den perioden. Det handlar endast om att göra om skolböckerna till filmmanus. Utbildningen sköter barnet sedan själv!
Säg att Bolivia också är av intresse för barnet. Då kan han via internet kommunicera med folk från Bolivia, se filmer om Bolivia, läsa om Bolivia och ja, till och med virtuellt besöka Bolivia.
Om man jämför det med en skolbok som barnet får i läxa att läsa och memorera, verkar inte skolan lite absurd? Som att den slösar bort barns tid som de hade kunnat använda till utbildning?
Tillgången på kunskap har aldrig varit så stor och enkel som idag. Böcker tillhör den generation där vi inte kunde sprida kunskap på andra sätt. På internet samlas tv, radio, böcker, dokument och all världens kunskap och barnen älskar internet.
Vad gäller 2:an, verktygsämnen. De ska inte behöva lära sig verktyg som de inte kommer att behöva. Språket tränar de mer än nog återigen på internet genom att chatta, skriva bloggar, skriva på forum osv. Även om det inte lär dem grammatikregler så kommer de få en god uppfattning av språkets uppbyggnad, av ren praktik. Jag kan inte poängtera det nog, det de behöver kommer de själva att lära sig, och med dagens avancerade kommunikation och informationsspridning så går det otroligt effektivt.
Hemkunskap? Varför ska de lära sig det? Världens recept finns tillgängliga i din dator, OM du vill laga mat själv. Annars har vi en väldigt utbredd restaurangkultur för den som aldrig vill laga själv.
Idrott? Jag vill minnas att idrottsläraren ofta avbryter spontana fotbollsmatcher bland eleverna i gympasalen för att kunna gå vidare i sitt idrottsutbildande. Absurdt? Ja. Det handlar om att röra på sig, så låt de röra på sig, det är inget problem för barn om man ger dem frihet.
Logikämnen, 3:an. Att lära sig det matematiska språket är bra för den som vill syssla med programmering eller forskning av något slag. Att lära sig de matematiska/logiska grunderna är bra för alla. Men för att lära sig grunderna krävs inte att man lär sig språket, d.v.s. ekvationer, beteckningar och dylikt.
Exempelvis finns det mycket populära strategispel på dator där logiskt tänkande tränas något oerhört. Det finns ett oändligt antal spel på internet som utmanar olika delar av spelarens intelligens. Det är ju trots allt det som gör ett spel roligt, återigen lek är kul för att det är tänkt som utbildning.
Att låta barnet vara fritt och utforska både den riktiga och den virtuella världen med alla dess problemlösningskrävande situationer och utmaningar lär ge barnet en volymiös logisk uppfattning.
De behöver inte kunna "gångertabellen", det finns miniräknare i alla mobiltelefoner och datorer. De behöver förstå logikens uppbyggnad.
4:an är inte ens något snack. Barn älskar att skapa och arbeta med händerna, det behöver inte finnas som obligatoriskt moment någonstans.
All fokus, alla resurser, all arbetskraft som går åt på att få skolan att gå runt hade man kunnat lägga på att utveckla pedagogiska leksaker, spel, kommunikationsverktyg och pedagogisk underhållning som barnen själva kan använda för sin utveckling/utbildning.
Varken moraliska, etiska, religiösa eller ideologiska värderingar ska läras ut, de ska upptäckas för den som vill.
Så vad finns kvar... disciplin? Disciplin är inte en nödvändig egenskap. Det är bara en egenskap som vilken som helst. Vissa personer behöver den inte i så stor mån och vissa anser sig behöva den men njuter då också av att ha den.
Om ett barn känner att något måste göras för att ett mål ska uppnås så disciplinerar barnet sig själv. Däremot lär sig barn inte disciplin av att man tvingar de sitta tysta vid sin bänk, man gör de bara frustrerade.
Summeringsvis:
Mitt förslag är inte att man bör slopa skolan bums, men man bör sträva åt riktningen att slopa definitionen av skola som separat från definitionen av lek, då det är samma sak.
Det är svårt att föreställa sig att det skulle vara realistiskt men det enda som krävs är ett öppet sinne och det hoppas jag att ni som läser har.
Det skulle fortfarande kunna finnas verkstäder/lekstäder dit barnen skulle vilja gå och träffa andra barn och utforska världen tillsammans, både virtuellt och konkret, så den sociala biten behöver inte försvinna.
Skola är ett missförstånd. Det man vill är utbilda, och det görs genom frivillig lek med problemlösande moment.
Inlägg
1 kommentarer:
Jag kunde inte sagt det bättre själv.
Skicka en kommentar